LAGOTTO ROMAGNOLO

FCI rasstandard nr 298

ORIGINALSTANDARD 1996-07-24

FCI-Standard 2006-01-05; engelska
SKKs Standardkommitté 2007-03-22

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Italien

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:
Tryffelhund


FCI-KLASSIFIKATION:
Grupp 8, sektion 3 vattenhund. Utan arbetsprov

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Lagotto romagnolo är en vattenhundsras med gamla anor som apportör i det låglänta Commacchio och i marskområdena runt Ravenna. Under århundraden dränerades de omfattande marklandsområdena som så småningom blev jordbruksmark. Det fick till följd att förutsättningarna även ändrades för lagotton. Från att ha varit vattenapportör blev den en utmärkt tryffelsökarhund i de
öppna låglandet och uppe på kullarna i Romagna.

HELHETSINTRYCK:
Lagotto skall vara en liten till medelstor hund, välproportionerlig med robust konstruktion och rustikt utseende. Den skall ha tät,
krulligt lockig päls av ullig struktur.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:
- Lagotto skall vara nästan lika hög som den är lång (kvadratisk).

- Huvudets längd skall vara 4/10 av mankhöjden.

- Skallens längd skall vara något mer än 50 % av hela huvudets längd.

- Nospartiets längd är 2/10 mindre än skallens längd (44 % -56 %)

- Bröstkorgens djup skall vara mindre än benhöjden. (Bröstdjupet skall vara mindre än 50 % av mankhöjden, ca 44 %).

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:
Lagotto har en naturlig fallenhet för sök och dess goda näsa har gjort den mycket effektiv vid tryffelsökning. Rasens tidigare jaktinstinkt har avlats bort varför den i sitt nuvarande arbete inte blir distraherad av viltvittring. Lagotto skall vara foglig, lättsam, entusiastisk, lättlärd och mycket tillgiven sin ägare. Den är en mycket bra sällskapshund som också varnar vid misstanke om inkräktare.

HUVUD:
Huvudet skall ovanifrån sett vara måttligt brett och trapetsoidformat (triangelform med en kapad udd; geometrisk figur använd för att illustrera det tvärt avhuggna nospartiet). I profil divergerar skallens och nosryggens plan något.

Skallparti:
Skallen är bredast mellan okbågarna, bredden skall vara densamma som skallens längd. Sett från sidan, mätt från nackknöl till stop, skall skallen vara längre än nospartiet.
Skallen skall vara något rundad och tenderar att plana ut något mot nackknölen som inte är särskilt uttalad.
Ögonbrynsbågarna skall vara tydligt markerade och pannbenet skall vara uttalat. Skallens mittfåra skall vara något markerad.

Stop:
Stopet skall inte vara för tydligt markerat.

Nostryffel:
Nostryffeln skall vara stor och rund med breda, öppna och flexibla näsborrar. Mittfåran skall vara kraftigt markerad. Sedd i profil, skall nostryffeln ligga i plan med nosryggen och endast svagt skjuta ut framför nospartiet. Färgen varierar från blekt till mörkt brunt, beroende på pälsfärg.

Nosparti:
Nospartiet skall vara tämligen brett och kortare än skallen (skalle 56 % och nosparti 44 % av huvudets hela längd). Nospartiets djup skall vara endast något mindre än dess längd. Det skall vara svagt kilformat med en tämligen trubbig, rak profil. Nosryggen skall vara plan.

Läppar:
Läpparna skall inte vara uttalade; de skall vara tämligen strama så att nospartiets undre profil utgörs av underkäken. Sedda framifrån
skall läpparna bilda breda, halvmånformade bågar. Färgen på läppränderna varierar från blekt till mörkt brunt, beroende på pälsfärg. Läpparna skall vara täckta av långa, tämligen borstiga mustascher.

Käkar/ tänder:
Käkarna skall vara kraftiga med raka sidor och tämligen bred underkäke. Fullständigt sax- eller tångbett. Obetydligt underbett accepteras. Tänderna skall vara välutvecklade och vita.

Kinder:
Kindmuskulaturen skall vara flat.

Ögon:
Ögonen skall vara tämligen brett ansatta. De skall vara rundade, inte utstående, och tämligen stora, Ögonlockskanterna skall vara väl intilliggande. Ögonfärgen varierar från ockra (gulbrun) till hasselnötsfärg och mörkbrunt, beroende på pälsfärg. Färgen på ögonlocksränderna varierar från blekt- till mörkt brunt, beroende på pälsfärg. Ögonfransarna skall vara mycket uttalade. Uttrycket skall vara alert, uppmärksamt och livligt.

Öron:
Öronen skall vara medelstora och i proportion till huvudets storlek. De skall vara trekantiga, med rundade spetsar, breda vid ansättningen som skall vara något ovanför okbågarna. Öronen skall vara hängande när hunden är i vila, aningen lyftade vid uppmärksamhet. Om öronen dras framåt mot nostryffeln skall de nå till en fjärdedel av nospartiets längd. Pälsen på öronen tenderar att ha lösare lockar men skall ändå vara mycket vågig. Insidan av öronlapparna skall också vara bepälsade. Öronen får
inte vara korthåriga.

HALS:
Halsen skall vara kraftig och muskulös, utan att vara grov, och ha oval form. Den skall vara väl ansatt, och ha svag nackböj. Hos hanhundar kan halsens omkrets nästan nå dubbla halslängden. Halsens längd är något mindre än huvudets totala längd. Den skall inte ha tendens till hakpåsar

KROPP:
Kroppen skall vara robust och kompakt och längden skall vara densamma som mankhöjden.

Rygglinje:
Rygglinjen skall vara plan från manke till höftben.

Manke:
Manken skall ligga högre än höftbenen. Mellanrummet mellan skulderbladspetsarna skall inte vara särskilt tätt, men de skall ligga tämligen högt och sträcka sig bakåt.

Rygg:
Ryggen skall vara plan och mycket muskulös.

Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort, mycket starkt och sett i profil ha en svag välvning. Bredden skall vara densamma som, eller något större än längden.

Kors:
Korset skall vara långt, brett, muskulöst och slutta svagt. Korsets lutning skall vara ca 25-30°.

Bröstkorg:
Bröstkorgen skall vara välutvecklad och nå ner till armbågarna. Trots att den är tämligen smal i fronten skall den öka i omfång från sjätte revbenet och bakåt. Bröstdjupet skall vara mindre än 50 % av mankhöjden (ca 44 %).

Underlinjen:
Det långa bröstbensområdet formar en rak underlinje där den påföljande buklinjen endast är svagt uppdragen.

Svans:
Svansen skall varken vara för högt, eller för lågt ansatt; den skall gradvis avsmalna mot spetsen. Hängande skall den knappt nå ner till hasorna och bäras i kroksabelform. När hunden är uppmärksam skall svansen tveklöst bäras upprest. Under arbete eller när hunden är upphetsad får svansen bäras över ryggen men aldrig ringlad.

EXTREMITETER:

Framställ:
Frambenen skall vara raka, sedda framifrån såväl som från sidan.

Skulderblad:
Skulderbladen skall vara långa, väl tillbakalagda och muskulösa. De skall vara starka och ligga tätt an mot bröstkorgen men vara
rörliga. Skulderbladens längd skall vara ca 30 % av mankhöjden och vinkeln skall vara ca 52-55°. Vinkeln skulderblad och överarm skall vara 110-115°.

Överarm:
Överarmarna skall vara muskulösa, ha tunn benbyggnad och vara lika långa som skulderbladen. Överarmens vinkel mot horisontalplanet skall vara 58-60°.

Armbåge:
Armbågarna skall ligga an mot bröstkorgen, men inte för tätt; och vara täckta med tunn hud. De skall, liksom överarmarna, ligga på kroppens medellinje. Armbågsknölarna skall ligga på samma vertikallinje som skulderbladens bakre sida.

Underarm:
Strålbenen skall vara långa (36 % av mankhöjden) och fullständigt raka. Benstommen skall vara tät, stark och i genomskärning skall benbyggnaden vara oval.

Handlov:
Handlovarna skall följa underbenens vertikala linje. De skall vara spensliga, robusta och flexibla. Ärtbenet skall var mycket framträdande.

Mellanhand:
Mellanhänderna skall inte vara fullt så kraftiga som frambenen och ha finare benstomme. De skall vara elastiska och sedda från sidan skall de bilda en vinkel mot underlaget på 75-80°.

Framtassar:
Framtassarna skall vara något rundade, kompakta med höga och väl knutna tår. Klorna skall vara starka och böjda. Trampdynorna skall vara välpigmenterade. Huden mellan tårna skall vara mycket välutvecklad.

Bakställ:
Bakbenen skall vara välställda, parallella, kraftfulla och i proportion till storleken på hund.

Lår:
Låren skall vara långa (35 % av mankhöjden) med tydligt framträdande och definierade muskler. Lårbenet skall vara tydligt vinklat med 80° mot horisontallinjen. Vinkeln mellan bäcken- och lårben varierar mellan 105-110°. Lårbenet skall ligga parallellt med kroppens medellinje.

Knäled:
Vinkeln i knäleden varierar mellan 130-150°.

Underben:
Underbenen skall vara något längre än lårbenen (36 % av mankhöjden). De skall vara muskulösa och ha god benstomme. Musklerna skall vara väl definierade. Underbenens vinkel mot horisontalplanet skall vara från 50-55°.

Has:
Haslederna skall vara parallella, breda, tjocka, smidiga och med tydligt avtecknad benstruktur, parallella med kroppens medellinje.
Vinkeln i hasleden, mellan underben och mellanfot, skall vara ca 140°.

Mellanfot:
Mellanfoten skall vara tunn, rundad och rakt ställd mot underlaget.

Baktassar:
Baktassarna skall ha en mer oval form än framtassarna och tårna är inte lika högt välvda.

Rörelser:
Rörelserna skall vara regelbundna i skritt och i trav ha ett energiskt och raskt steg. Galopp i korta perioder.

HUD:
Huden skall vara stramt åtliggande över hela kroppen, utan veck eller rynkor. Den skall vara tunn med knappt underhudsfett. Pigmenteringen på slemhinnor och trampdynor kan variera från blekt- till mycket mörkt brunt.

PÄLS:
Pälsen skall vara ullig med något grov ytstruktur och täta lockar som bildar ringformade lockar där underullen syns igenom. Lockarna måste vara jämnt fördelade över hela kroppen. På huvudet där lockarna inte är lika tätt ringlade skall de forma prydliga ögonbryn, mustascher och skägg. Även kinderna är täckta med tjock päls. Täckhåret och i synnerhet underullen skall vara vattentät. Om pälsen inte klipps tenderar den att filta ihop; därför måste en fullständig nerklippning göras minst en gång årligen.
Hopfiltad päls skall avlägsnas regelbundet.

Färg:
Smutsvit enfärgad eller vit med bruna eller orange fläckar, brunskimmel, enfärgat brun (i alla nyanser) eller enfärgat orange. En brun eller mörkt brun mask accepteras.

STORLEK/VIKT:

Mankhöjd:
Hanhundar: 43 - 48 cm, idealhöjd 46 cm
Tikar: 41 - 46 cm, idealhöjd 43 cm
En avvikelse på 1cm +/- tolereras.

Vikt:
Hanhundar: ca 13 - 16 kg
Tikar: ca 11 - 14 kg

FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

FEL:
- Parallella plan mellan skalle och nosparti
- Nostryffel med delvis ofullständig pigmentering
- Dish-face (uppböjd nosrygg)
- Uttalat underbett
- Skelögdhet
- Kuperad svans
- Sporrar på bakbenen
- Päls som inte är lockig, eller päls som är helt nerklippt
- Svart, eller svartfläckig pälsfärg
- Mankhöjd som under- eller överstiger angivna mått.

DISKVALIFICERANDE FEL:
- Aggressiv eller paniskt skygg
- Fullständigt avpigmenterad nostryffel (albinism)
- Överbett
- Blå ögon
- Snörformad, lång päls

Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

 

Hem